Den radikale skalden och filosofen Thomas Thorild introducerade i slutet av 1700-talet en ny geniföreställning i Sverige. Ordet snille fick en ny innebörd av utomordentlig begåvning och kom att beteckna en särskilt högtstående människotyp. Idéhistorikern Kristina Nordström undersöker Thorilds snillebegrepp ur genus- och intersektionalitetsperspektiv. När Thorild beskriver det sanna snillet i polemik med tidens etablerade skalder använder han olika genusrelaterade begrepp och metaforer. Det intellektuellt och moraliskt överlägsna snillet framställs här som både manligt och kvinnligt, på ett sätt som kan tyckas motsägelsefullt. Genom att granska ordens särskilda betydelser i det historiska sammanhanget och beakta hur ålder, social tillhörighet och etnicitet spelar in i Thorilds konstruktion av genus och geni, belyser Kristina Nordström en kontroversiell klassiker ur en ny och annorlunda synvinkel.