Sigrid har levt ett långt liv. För långt kändes det ibland. Hon har varit med om en makalös utveckling. Har hon verkligen mer att lära eller uppleva? Glädjen och lyckan kunde hon fått mer av. Sorgerna väger över, från barndomens längtan efter moderns kärlek och erkännande, till de egna barnens brist på förtroende och närhet.Kärlekeniungdomen,varförfickhonintebehålladen? Vad var det som styrde hennes liv och tvingade på henne alla tunga bördor? Innerst inne är hon ändå densamma. Flickan med rödhåret, hon som älskade att sjunga. Som hade huvudet fullt av drömmar. Sigrid såg på trasmattan. Där, mellan ränderna låg hennes ungdom, hennes liv. Mest mörka, dystra färger. Men de ljusa, vita lyste ändå upp. Till och med lite rött fanns däri. Som kärlek. Trasmatta är fjärde och sista delen av Ann-Marie Wikanders romansvit om jämtländska Sigrid.