Josefine och Martine börjar känna sig hemma hos moster Tulla, men vetskapen om att deras mor dog i händerna på en okänd mördare och att utredningen sedan länge är avslutad gör Josefine besatt av att ta reda på vem som låg bakom det. Tyvärr är ledtrådarna få och lokalsamhället verkar ha lagt locket på. Plötsligt gick det kalla kårar längs ryggraden när hon insåg vad de röda fläckarna var. Hon stirrade på det mörkröda på klänningens bröstparti och händerna som höll i klänningen började darra. Det var blodfläckar, det kunde inte vara något annat. "Gode Gud!" utbrast Josefine. Var det den här klänningen hennes mor hade haft på sig den natten?