Fredrik Böök (1883-1961) var på sin tid Sveriges ledande litteraturkritiker. Därtill var han en av våra främsta litteraturhistoriker genom tiderna. Åren 1920-24 var han professor i litteraturhistoria i Lund. 1922 invaldes han i Svenska Akademien. Fredrik Böök var enastående i sin mångsidighet, han var kritiker, essayist, reseskildrare, författare till romaner och berättelser och deltog även i den politiska debatten. Under ett halvsekel intog han en ledande ställning i svensk kulturdebatt. Det märkliga med Fredrik Böök är att han till skillnad från andra litterära celebriteter inte drabbats av det vanliga ödet att antingen bli helt bortglömd eller kanoniserad. Han är ännu idag kontroversiell. Det mesta som skrivs om honom går fortfarande i uppgörelsens tecken. Inte minst är hans nazistiska sympatier föremål för debatt. Fredrik Böök var en mångfacetterad personlighet, han tyckte om att befinna sig mitt i striden och många gånger föll han offer för sin egen formuleringskonst. Svante Nordin syftar i sin biografi Fredrik Böök. En levnadnadsteckning, som ingår i Vitterhetsakademiens serie Svenska lärde, varken till uppgörelse eller äreräddning utan snarare historisering. Drygt trettio år efter Fredrik Bööks död bör den tid ha kommit då det är möjligt att se hans person och gärning i ett historiskt perspektiv, skriver Svante Nordin. Svante Nordin är docent i idé- och lärdomshistoria vid universitetet i Lund. Han har tidigare utgivit Den Boströmska skolan (1981), Historia och vetenskap (1981), Från Hägerström till Hedenius (1984), Romantikens filosofi (1987) och Från tradition till apokalyps (1989). Han medverkar också med recensioner och artiklar i Sydsvenska Dagbladet, Svenska Dagbladet och Moderna Tider.