”Karnstedt framhärdar, sympatiskt och synnerligen respektingivande, i strävan att skriva inträngande och skarpladdade skildringar av arbetet och arbetets betydelse i vardagslivet.”
Crister Enander, Helsingborgs Dagblad
” …Karlssons pojke är som ett slags brinnande testamente över en lång yrkeskarriär som fabriksarbetare, författare och läsfrämjare, en blandning av självbiografi och fiktion.”
Ulf Lundén, Dala-Demokraten
”Ett imponerande verk om Sverige idag…Karnstedt tar tempen på dagens samhälle, seriöst, men på ett underhållande sätt.”
Bengt Åkerblom, Wermlandia
”När jag läser…novellsamlingen Karlssons pojke… tänker jag på ”förbedjare” som Lars Ahlin, Göran Tunström och Björn Ranelid.”
Erik Löfvendahl, Arbetet
”Karnstedts språk är fyllt av en obändig berättarglöd, stundom strålande vackra metaforer och hela tiden en klargörande enkelhet.”
Pia Lindestrand, Tidskriften Klass
”Det är givetvis en politisk bok, lättas att sammanfatta under begreppet kamp. Karnstedt vill att hans texter ska förändra läsaren och indirekt också samhället.”
Anders Hjertén, Värmlands Folkblad
”Torgny Karnstedts novell Efter oss är så fint komponerad att den på ett övertygande sätt förmår väva samman en berättelse om det svenska folkhemmets uppgång och fall med vår tids dramatiska globala skeenden.”
Magnus Nilsson, professor i litteraturvetenskap, Malmö högskola
”Jag läser Karlssons pojke med stor behållning beundran för en så udda bok - jag känner ingen sådan vare sig i Sverige eller utanför. Storartat!”
Philippe Bouquet, professor, Le Man och Ivar-Lo-pristagare för sin forskning om svensk arbetarlitteratur.
Min pappa, Uno, fick bara gå sex år i skolan. Blev metallarbetare men kunde som vuxen, via Brunnsviks folkhögskola och Socialinstitutet, utbilda sig. Han gjorde en klassresa och var med om att bygga ett nytt, solidariskt Sverige.
Jag föddes i början av femtiotalet. Semestrarna blev längre, arbetstiden kortare, trygghetsförsäkringarna fler. För oss barn låg vägen öppen, men jag studerade inte. Jag blev svetsare. Likväl kom jag att göra en klassresa då jag började skriva om arbetets villkor.
Jag blev författare. Synliggör världar som sällan uppmärksammas. Att skriva är ett sätt att ta ställning för människan och livet. Litteraturen hjälper oss att få perspektiv på tillvaron.
Livet är en berättelse, språket vår vägvisare, orden våra verktyg. Världen rör sig och vi med den.
En samling noveller om livet, arbetet, döden, kärleken, längtan efter ett barn, flykt, litteraturens kraft, en felbyggd lägenhet, ett felkonstruerat samhälle, tunnelbygget i Hallandsås, Erlanders simbassäng, överlevnad, att vara eller inte vara tomte, röda kort och skillnaden mellan stoft och stoff.