Den europeiska romantiken födde visioner av en ny värld och en ny människa. Inspirerade av den franska revolutionens idéer gick det tidiga 1800-talets författare till attack mot det gamla ståndssamhället. I Italien blev två poeter särskilt kännetecknande för det här omvälvande skedet. Ugo Foscolo drömde om att ge de olympiska gudarna ett nytt hem i sitt splittrade fosterland, medan Giacomo Leopardi skrev en serie lika vackra som nattsvarta elegier över vantrivseln i kulturen. Bägge delade upplevelsen av en epok som hade gått ur led, och bägge kan läsas som tidiga språkrör för den moderna upplevelsen av Guds död.

Här presenteras för första gången Foscolo och Leopardi i en samlad volym på svenska, i översättning av Ingvar Björkeson och med förord av Anders Cullhed.