Alla tvistemål aktualiserar frågor om rättegångskostnader. Kostnaderna har t ex betydelse för parternas möjlighet att inleda talan, för valet av ombud, för vilka yrkanden parterna framför och för vad som slutligen kommer till rättens prövning. Kostnadsreglerna i RB har dock rönt litet intresse i litteraturen och de har inte varit föremål för omfattande lagändringar sedan de beslutades 1942. I de enskilda målen behandlas de summariskt vid huvudförhandlingens slut. I första delen av denna studie inventeras gamla och nya processrättsliga och rättsteoretiska verktyg för att förstå rättegångskostnadsfrågor. Här analyseras också argumentation om processens billighet, om ekonomisk effektivitet och om processekonomi. I studiens andra del behandlas vissa konkreta frågor om tillämpningen av 18 kap RB. Här undersöks parternas relation till ombud och finansiärer, kostnadsbeslutets koppling till parternas yrkanden i målet samt kostnadsreglernas dispositivitet och deras betydelse vid efterföljande frågor om ansvarsgenombrott. Samtidigt uppmärksammas risken för oförutsebar, kostsam och omfattande process i själva kostnadsfrågan, där förhoppningen istället är att denna studie kan underlätta balanserad och konstruktiv diskussion om rättegångskostnader mellan parter och domstol.