Förord tema för årets bohuslän är öar. Så passande för landskapet vars långa kustremsa kantas av en arkipelag unik i världen. Stora och små öar skapar en övergång mellan det bohuslänska fastlandet och de stora haven västerut. Öar som i skyddande innerfjordar är blommande och trädbevuxna, men längre ut desto kalare. Anders Källgård som själv titulerar sig nesofil, dvs älskare av öar, har givit ut ett flertal böcker i ämnet. I sin artikel »Varför älskar vi öar?« utreder han begreppet ö filosofiskt och underhållande. Många öar i Bohuslän har brukats och bebotts under långa tider. Att varje liten ö haft betydelse märks av att även de minsta är namngivna. Docent Birgit Falck-Kjällquist vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, ger oss en lärd genomgång av bohuslänska kustnamn från Göteborgs norra skärgård (som ju tillhör Bohuslän) upp till Sotebonde. På resan norrut passerar vi Åstol som beskrivs som »den vackra ön med det gåtfulla och hittills otolkade namnet«. På Åstol bor författaren Birgitta Stenberg sedan 1960-talet och hon har skrivit en dikt om namnet Åstol. I årsboken skriver hon om hur livet förändrats på ön och ger oss även en framtidsbild att fundera över. Bibbi Olson, museiman och fd handläggare på Kulturrådet, berättar om sitt Fjällsholmen, om öns historia och förändring under tre sekler. Från hembygdsförbundets engagerade medlemmar bidrar Margareta Lönnquist, aktiv i Käringöns hembygdsförening, med artikel om Årholmen. Längst ut i Orust skärgård mitt i Vallerösund vid Härmanös sydspets, ligger denna ö där man enligt en muntlig tradition ägnade sig åt sjöröveri. Göran Hansson från Rörö Biblioteks- och Hembygdsförening, berättar om »Rörö på Håkon den Gamles tid« på 1200-talet och om öns strategiska läge. Göran Ingemarson, verksam i Backa hembygdsförening, ger oss en grön berättelse från en ö i norra Göteborg; »Hisingen – göteborgarnas grönsaksland«. Bohusläns museums medarbetare har också varit engagerade. Museets biolog, Jan Uddén, beskriver i ord och bild ett bohuslänskt mikrokosmos i innerfjorden mellan Orust och fastlandet Fräkne. Konstpedagog Birgitta Åhlund guidar oss bland öar och konstnärskap, bland Bohuslänskildrare vars verktyg var färg och pensel. Vadbodarna i norra Bohuslän är en relikt byggnadstyp som inventerats av museet, om dessa skriver byggnadsantikvarie Lars Rydbom. Arkeolog Niklas Ytterberg har undersökt namn på avrättningsplatser och galgbackar på fastlandet, men kan sådana också funnits i skärgården? I vattnen runt Bohus fästnings holme i Göta älv ligger många sjunkna skepp och 2009 dokumenterades flera av vraken. Marinarkeolog Staffan von Arbin skriver om denna del av projektet Medeltida trader och transportstrukturer i Bohusläns skärgård. Museet har också medverkat i flera etnologiska dokumentationsprojekt angående livet i skärgården. Tillsammans med etnolog Christine Fredriksen besöker vi Styrsö och Åstol för att få en inblick i öbarnens tillvaro då och nu. Dokumentation av verksamheten vid Bohusläns museum och Bohusläns Hembygdsförbund och dess föreningars verksamheter återfinns sist i boken. Välkommen till Bohusläns inspirerande övärld! viveka overland