Litteraturhistorien lär oss att Vilhelm Ekelund, det tidiga 1900-talets mest uppmärksammade svenske diktare, övergav poesin vid 26 års ålder. En närmare undersökning av hans produktion visar att Ekelund inte bara fortsatte att nyttja lyriska tonfall och poetisk förtätning i sina essäer och aforismer, utan även att prosadikten var en viktig brygga över till hans nya, kulturkritiska författarskap. Under sin exil i Berlin planerade Ekelund en hel samling med enbart prosadikter, vilken kunde ha blivit hans återkomst till litteraturen snarare än den berömda essäsamlingen Antikt ideal.   Jonas Ellerström har med Nattvandringar sökt rekonstruera hur denna prosadiktsamling kunde ha sett ut. Fyrtio texter ur tidningar, tidskrifter och klippböcker bildar här ett nytt sammanhang av förbluffande styrka och täthet.