”Mot lärdomens topp”. Så formulerades ambitionen att bli professor av en av de få som nådde målet. Tobias Dalbergs studie är en kollektivbiografi över deltagarna i denna akademiska tävlan i Sverige under nittonhundratalets första hälft, med tonvikt vid dem som disputerat för doktorsgraden i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Deras yrkesbanor hade samband med tillgångar som de förde med sig i bagaget – dels kulturellt kapital som de ärvt från föräldrahemmet och dels resurser och förmågor förvärvade i skolan och vid universitetet. Hur banorna gestaltades berodde dessutom på vilka anställningsmöjligheter som stod till buds inom de akademiska och vetenskapliga fälten och även därutanför, såsom lektorat vid läroverken och befattningar i statsförvaltningen och de lärda verken. Omvänt bidrog de banor som genomkorsade fälten till att forma samma fält. På så vis analyseras i denna avhandling hur akademiskt och vetenskapligt kapital alstrade, ackumulerades och fördelades under den period då de moderna lärosätena och vetenskapliga – inte minst de samhällsvetenskapliga – fälten växte fram. Studien vilar på ett mångsidigt insamlande av uppgifter i arkiv, matriklar, dödsrunor och andra källor. De främsta bearbetningsmetoderna har varit geometrisk dataanalys och sekvensanalys. Tolkningarna ansluter till sociologiska forskningstraditioner företrädda av Pierre Bourdieu, Robert K. Merton och Andrew Abbott. Tobias Dalberg tillhör Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) vid Uppsala universitet. Detta är hans doktorsavhandling i utbildningssociologi.