Den löftesrika tidiga bakteriologin och serumtillverkningen i Sverige utvecklades inte utan problem. År 1916 dog ett spädbarn i stelkramp efter en injektion med serum mot difteri från Statsmedicinska anstaltens bakteriologiska laboratorium. Dödsfallet utlöste en rad händelser och konflikter kring såväl serumtillverkningen som statsanstaltens organisation som under lång tid framöver präglade relationen mellan laboratoriet och Medicinalstyrelsen. Fortsatta missförhållanden i laboratoriet och i serumtillverkningen påverkade organisationen av landets tidiga bakteriologi. Forskaren och författaren Motzi Eklöf skildrar här den spännande och skakiga inledningen på den svenska serumproduktionen och bakteriologins institutionalisering. Mycket stod på spel: allmänhetens förtroende för den medicinska vetenskapen och myndigheterna, och för användningen av serum och vaccin. Boken är en första beskrivning av tillverkning och kontroll av bakteriologiska preparat i Sverige under 1900-talet. Den är baserad på grundliga arkivstudier och rikligt illustrerad. Motzi Eklöf är docent i tema hälsa och samhälle och verksam som vård- och medicinhistoriker. Hon har skrivit om bl.a. läkarroller och läkaretik, kurortskulturer och kontroverserna kring homeopatin. Fallet Blända kompletterar och utgör förhistoria till Variola & Vaccinia (2016), om smittkoppsvaccin från det statliga bakteriologiska laboratoriet och hanteringen av den obligatoriska smittkoppsvaccinationen under 1900-talet.