Praktisk juridisk metod av Bert Lehrberg 9 uppl 2016, 333 sidor, hårdpärm ISBN 978-91-982146-4-2 "Boken som verkligen talar om hur man gör när man löser juridiska problem!" Praktisk juridisk metod är en grundläggande lärobok – och handbok – i juridisk problemlösning och presentation. Boken utgår från en sexstegsmetod och utvecklar de kunskaper som problemlösningsmetoden kräver om bland annat konsten att identifiera och systematisera juridiska problem, rättssystemet, juridikens ämnesindelningar, den juridiska tvistelösningsmodellen, juridikens begrepp, rättskällorna och juridikens värderingar. Skriftliga och muntliga presentationer behandlas i ett särskilt kapitel. Boken är nu uppdaterad och bearbetad. Två nya avsnitt har lagts till i denna nya nionde upplaga. Det ena behandlar opposi¬tioner och kritisk granskning av skriftliga och muntliga presenta¬tioner, det andra konsistensen i rättssystemet. Boken är skriven som lärobok för såväl introducerande som avancerade kurser i juridik och för att följa juridikstudenten genom utbildningen och i hans yrkeskarriär. Men den kan också vara av värde för yrkesverksamma jurister och för andra intresserade. Bert Lehrberg är professor i civilrätt vid Uppsala universitet och har tidigare varit professor i bankrätt. Han är också verksam som skiljeman och konsult i affärsjuridiska frågor. Iusté ger ut böcker, tar uppdrag som skiljemän, gör rättsliga utredningar och skriver rättsutlåtanden på svenska och engelska, ger råd, skriver och granskar avtal samt håller kurser, föreläsningar och föredrag. Vi fokuserar på affärsjuridik, särskilt avtalsrätt (avtalsslut, fullmakt, kommission, ogiltighet och avtalstolkning) och kontraktsrätt (köp, entreprenad och andra tjänster mm), aktiebolagsrätt, skadeståndsrätt, IT och telekom, processrätt, konkursrätt, bankrätt, betalningsrätt, juridikens arbetsmetoder och avancerad argumentationsteknik med NLP-metoder. Innehåll Förkortningar 13 Förord 17 1 BOKEN OCH DESS SYFTE 19 1.1 Den juridiska arbetsmetoden 19 1.2 Färdighetsträning 21 1.3 Kunskapsinhämtning 23 1.4 Bokens syfte och dess användning 25 2 EN ARBETSMETOD I SEX STEG 27 2.1 Juridikens centrala yrkesroller – domare, advokat och lagstiftare 27 2.2 Advokatens arbetsmetoder – en metod i sex steg 32 2.2.1 Mötet med klienten – ett fall kommer upp 32 2.2.2 Identifiera det juridiska problemet utifrån klientens mål 36 2.2.3 Hitta rätt rättsregel 38 2.2.4 Att fastställa innehållet i en rättsregel 43 2.2.5 Presentera din lösning på det juridiska problemet 47 2.3 Något om den juridiska arbetsmetodens särart 47 2.4 Sammanfattning – metodens färdigheter 50 3 KONSTEN ATT IDENTIFIERA JURIDISKA PROBLEM 53 3.1 Allmänt 53 3.2 Juridikens obesvarade frågor 54 3.3 Om betydelsen av att identifiera juridiska problem 55 3.4 Några praktiska svårigheter när det gäller att identifiera problemet 58 3.5 Rättssystemet och rättsreglerna 60 3.5.1 Allmänt 60 3.5.2 Personerna 61 3.5.3 Vad är en rättsregel? 61 3.5.4 Rekvisit, rättsfakta och rättsföljder 62 3.5.5 Hur fragmentariska rättsregler tillsammans bildar ”fullständiga rättsnormer” 63 3.5.6 Sanktionerna 65 3.6 Det juridiska tvistelösningssystemet 66 3.6.1 Allmänt 66 3.6.2 Allmänt om tvistelösning i civilmål 66 3.6.3 Domstolsprocessen i civilmål 68 3.6.4 Parallelliteten mellan regelsystemets och tvistelösningssystemets strukturer 72 3.6.5 Något om förvaltningsprocessen 73 3.6.6 Något om processen i brottmål 74 3.6.7 Slutsatser 74 3.7 Metoden med yrkanden och grunder som utgångspunkt 75 3.8 Strukturera problemlösningen genom att hålla frågorna isär 78 3.9 Strukturera analysen av svårbedömda delfrågor 79 3.10 Sammanfattning av metoden för att identifiera och strukturera problem 81 4 KONSTEN ATT FINNA RÄTT RÄTTSREGEL 83 4.1 Om behovet av en ämnesindelning 83 4.2 Den akademiska ämnesindelningen 84 4.2.1 Allmänt 84 4.2.2 Den offentliga rätten 85 4.2.3 Civilrätten 87 4.3 Lagböckernas systematik 91 4.4 Rättsreglernas frågeställningar 93 4.4.1 Allmänt 93 4.4.2 Obligationsrätten 93 4.4.3 Avtalsrätten 94 4.4.4 Kontraktsrätten 96 4.4.5 Sakrätten 96 4.4.6 Internationell privaträtt 97 4.4.7 Juridikens frågeställningar som alternativ grund för systematiken 99 5 KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA RÄTTSKÄLLOR – ALLMÄNT 101 5.1 Allmänt 101 5.2 Konstruktion av rättsregler snarare än tolkning i vanlig mening 101 5.3 Juridikens tredimensionella struktur 102 5.4 Auktoritativa rättskällor 106 5.5 Supplerande rättskällor och rättstillämpningsfakta 107 5.6 Ett helhetsperspektiv på den juridiska tvistelösningssituationen 110 5.7 EU-rättens rättskällor 111 5.7.1 Allmänt om rättskällorna 111 5.7.2 Kort om EU:s lagstiftning och prejudikatbildning 113 5.7.3 EU:s lagstiftning som en del av svensk rätt 114 5.7.4 Unionsrättens grundläggande rättsprinciper 116 6 KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA LAG 119 6.1 Lagen – den grundläggande rättskällan 119 6.2 Att finna lagar och andra föreskrifter 123 6.3 Allmänt om juridikens begrepp 125 6.3.1 Något om språkets betydelse för juridiken 125 6.3.2 Juridikens grundläggande generaliseringstendens 125 6.3.3 Gapet mellan generella lagregler och konkreta fall 127 6.3.4 Juridikens definitioner 128 6.3.5 Kopplingsbegrepp 129 6.3.6 Begreppsbestämning efter lämplighetsbedömning 131 6.3.7 Särskilt om juridikens egna begrepp 133 6.4 Allmänna utgångspunkter vid tolkning av lagtext 135 6.4.1 Konsten att identifiera rekvisit och rättsföljder 135 6.4.2 Språklig tolkning 137 6.4.3 Elementär logik 139 6.4.4 Systematisk tolkning 140 6.5 Några tekniska grepp vid lagtolkningen 141 6.5.1 Allmänt 141 6.5.2 Extensiv och restriktiv tillämpning i det osäkra betydelseområdet 142 6.5.3 Analogier och motsatsslut utanför betydelseområdet 143 6.5.4 Reduktionsslut inom det säkra betydelseområdet 145 6.6 Särskilt om tolkningen av EU-rättens rättsakter 146 7 KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA FÖRARBETEN 149 7.1 Allmänt 149 7.2 Förfarandet vid lagstiftning 150 7.3 Mer om innehållet i en proposition 153 7.4 Att finna förarbeten 155 7.5 Domstolarna och förarbetena 158 7.5.1 Allmänt 158 7.5.2 Bör förarbeten följas? 159 7.5.3 Värdet av olika delar i förarbetena 161 7.6 Tolkning av förarbeten 162 8 KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA RÄTTSPRAXIS 165 8.1 Allmänt 165 8.2 Att finna prejudikat 166 8.2.1 De allmänna domstolarna 166 8.2.2 De allmänna förvaltningsdomstolarna 167 8.2.3 Specialdomstolar 168 8.2.4 Offentlig förvaltning 170 8.2.5 Ytterligare källor 171 8.3 Domstolarna och prejudikaten 172 8.4 Rättsfallstolkning – allmänt 175 8.4.1 Lagstiftningens formella prejudikatsystem som utgångspunkt 175 8.4.2 Rättsfallstolkningens tre steg 175 8.5 Steg 1. Fastställelsen av det individuella avgörandets innehåll 178 8.5.1 Processuella regler som ramar för rättsfallstolkningen 178 8.5.2 Objektiv och subjektiv rättsfallstolkning 179 8.6 Rättsfallsreferatets disposition och dess betydelse för tolkningen 180 8.6.1 Allmänt 180 8.6.2 Notisavgöranden och opublicerade avgöranden 181 8.6.3 Rubriken 182 8.6.4 Redogörelser för fakta i målet 184 8.6.5 Underinstansernas domar 185 8.6.6 Föredragandens betänkande 186 8.6.7 Prejudikatinstansens domsmotivering 187 8.6.8 Prejudikatinstansens domslut 188 8.6.9 Särskilda yttranden och skiljaktiga meningar 189 8.6.10 Att läsa prejudikat 189 8.7 Steg 2. Generaliseringen – från konkret rättsfall till generell norm 190 8.7.1 Allmänt 190 8.7.2 Närmare om tillvägagångssättet 191 8.7.3 Domstolens egna generaliseringar 194 8.8 Steg 3. Inpassningen av rättssatsen i dess rättsliga kontext 197 8.9 Något om EU-domstolen och tolkningen av dess domar 200 9 KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA DEN JURIDISKA DOKTRINEN 203 9.1 Rättsvetenskapens perspektiv 203 9.2 Rättsvetenskapens produkter som rättskällor 204 9.2.1 Vad gör vetenskapen till en rättskälla? 204 9.2.2 Något om den EU-rättsliga doktrinen 206 9.3 Olika typer av juridiska skrifter 207 9.3.1 Monografier och uppsatser 207 9.3.2 Handböcker och lagkommentarer 207 9.3.3 Läroböcker 208 9.3.4 Övriga fackböcker 209 9.4 Att finna juridisk litteratur 210 9.5 Att lära juridik från böcker 211 9.6 Systematisera ditt ämne! 213 10 KONSTEN ATT HANTERA ANDRA SUPPLERANDE RÄTTSKÄLLOR 217 10.1 Allmänt 217 10.2 Sedvanerätt, handelsbruk och annan sedvänja 217 10.3 Handlingsnormer och beslut 220 10.4 Avtal; särskilt standardavtal 221 10.5 Sakens natur och ändamålsöverväganden 223 11 METODVALET I HISTORISKT PERSPEKTIV 225 11.1 Allmänt 225 11.2 Naturrätten 226 11.3 Den romerska rätten 232 11.4 Rättspositivismen och begreppsjurisprudensen 236 11.5 Uppsalaskolan 238 11.6 Teleologiska riktningar: frirättsskolan och intressejurisprudensen 239 11.7 Externa perspektiv på juridiken 240 11.7.1 Allmänt 240 11.7.2 Sociologi 241 11.7.3 Logik 242 11.7.4 Ekonomi 243 11.7.5 Hermeneutiska riktningar 243 11.8 De huvudsakliga möjligheterna idag 244 11.8.1 Objektiv och subjektiv lagtolkningsmetod 244 11.8.2 Teleologisk metod 246 11.8.3 Eklektisk metod 247 11.9 Slutsatser 248 12 KONSTEN ATT TA STÄLLNING MED HJÄLP AV ÄNDAMÅL 253 12.1 Allmänt 253 12.2 Egna värderingar eller andras? En samvetsfråga? 253 12.3 Rättsreglernas och rättstillämpningens samhällsfunktion – en huvudfråga 254 12.3.1 Tvistelösning eller handlingsdirigering? 254 12.3.2 Något om lagreglernas genomslag i samhällslivet 256 12.4 Materiella och formella ändamål 257 12.5 Systemkonsistens i rättssystemet 258 12.6 Hur fastställs en rättsregels relevanta ändamål? 260 12.6.1 Ekelöfs teleologiska metod 260 12.6.2 Metoden med analogier 264 12.6.3 Metoden att inventera och lista ändamål 265 12.6.4 Metoden att påvisa oönskade konsekvenser med praktiska exempel 266 12.6.5 Metoden att påvisa konsekvenser med ytterlighetslösningar 266 12.6.6 Metoden med successivt insnävande frågeställningar 267 12.7 Generella normer eller konkret rättvisa? En evig fråga 268 12.8 Gammalt och nytt i juridiken – en modefråga 268 13 KONSTEN ATT TA STÄLLNING FÖR FRAMTIDEN (DE LEGE FERENDA) 271 13.1 När lagen skall ändras 271 13.2 Tillvägagångssättet 273 13.2.1 En idealmodell 273 13.2.2 Utgångspunkter 274 13.2.3 Frågeställningar 276 13.2.4 Lösningsmöjligheter 276 13.2.5 Argument och slutsatser 278 13.3 Lagskrivning 281 14 JURIDISK PRESENTATION 285 14.1 Vad utmärker en juridisk presentation? 285 14.2 Skriftliga presentationer 286 14.2.1 Ämnesvalet 286 14.2.2 Planeringen av uppsatsen 288 14.2.3 Dispositionen 289 14.2.4 Uppsatsens språkliga utformning 296 14.2.5 Referera källor korrekt – men med måtta 303 14.2.6 Handledning 304 14.3 Muntliga presentationer 307 14.3.1 Juristernas muntliga anföranden 307 14.3.2 Det talade ”juristspråket” 308 14.3.3 Framförandet 311 14.4 Oppositioner 314 Sakregister 319