Skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och sträva efter att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Fokus i rapporten ligger på kvantitativa analyser som bidrar till förståelsen av skolans kompensatoriska uppdrag för framför allt kunskaper och skolresultat. Vidare visas att resultatskillnaderna mellan skolor har ökat trendmässigt sedan början av 1990-talet.Trenden beror i huvudsak på ökad skolsegregation och inte på ökade kvalitetsskillnader mellan skolor. Skillnader i resultat mellan elever kan till stor del förklaras av faktorer som ligger utanför skolan. Det är också tydligt att kvalitetsskillnaderna mellan kommuner är stora. Likvärdigheten på gymnasieskolan har försämrats genom en begränsning av tillträdet till gymnasieskolans nationella program samt skärpta betygskrav som främst påverkar studiesvaga elever. Den sammantagna bilden av likvärdigheten i den svenska skolan ger ett blandat intryck. Ur ett likvärdighetsperspektiv finns många styrkor. Förbättringspotential finns bland annat inom områden som:avsaknaden av kompensatorisk fördelning av lärarkompetens (en fråga som kommer att bli än mer aktuell framöver med en tilltagande lärarbrist) de stora skillnaderna i uppmätt skolkvalitet mellan fristående och kommunala skolor och mellan stad och landsbygd skolsegregationen och den ojämlika tillgången till skolor av hög uppmätt kvalitet ett betygs- och antagningssystem som utgör hinder för svaga elever att ta sig vidare i gymnasieskolan de brister i prov- och betygssystem som försvårar likvärdig bedömning och ger dåliga förutsättningar för att analysera och främja en positiv utveckling av skolan avsaknaden av en nationell strategi för att främja evidensförsörjning på skolans område och mer specifikt en strategi för att identifiera och utveckla åtgärder som kausalt påverkar elevers skolresultat och som kan förbättra likvärdigheten Författare: Anna Sjögren, Helena Holmlund, Björn Öckert och Björn ÅstrandSe längre ned för en ESO-rapport inom samma ämnesområde!