Samuel Beckett (1906-89) föddes i Dublin men kom tidigt till Paris för att studera franska. I Paris kom han i kontakt med James Joyce, vars krets fick betydelse för Becketts litterära orientering. Han debuterade 1934 med en novellsamling och gav ut sin första roman, Murphy, 1938. Beckett bosatte sig för gott i Paris 1937 och efter kriget övergick han till att skriva på franska. Nu publicerade han i snabb följd ett antal verk som gjorde honom känd och beundrad i avantgardistiska kretsar: romantrilogin Molloy (1951), Malone dör (1951) och Den onämnbare (1953) samt pjäserna I väntan på Godot (1952) och Slutspel (1957). Torsten Ekbom följer Becketts författarskap från de första novellerna, publicerade på Irland, fram till de sista årens språkligt mycket reducerade pjäser och prosastycken, som alla balanserar på gränsen till den totala tystnaden. Torsten Ekbom pekar också på förbindelselänkarna Becketts romaner och dramatik - människans ensamhet i en värld utan hopp, gestalter envist sökande efter livets innebörd. Torsten Ekbom (född 1938) är litteraturkritiker i Dagens Nyheter och författare. Han har givit ut ett stort antal böcker till exempel Molnbyggen (1980), Curt Asker (1985) och Tatlins torn 1986).