I aktuell svensk Europadebatt glömmer vi ofta att Sverige varit europeiskt sedan åtminstone 1100-talet. Då vidgades den medeltida Europakartan och den unga svenska kyrkoprovinsen blev en del av Europa. Övergången från fornskandinavisk tro till europeisk kyrkofromhet är avgörande för Sveriges utveckling som eget rike och som en del av Europa. Den övergången är en lång process. Den inleds med Ansgarmissionen i Birka på 830-talet och fortsätter efter inrättandet av Uppsala ärkestift 1164. Sveriges väg in i Europa följs i denna översikt som illustrerar de olika slags europeiska influenser som påverkar den svenska historien under vikingatid och tidig medeltid. Särskilt uppmärksammas den dramatiska intressemotsättningen mellan de då aktuella två europeiska huvudalternativen. Det ena företräds av det tysk-romerska riket och den rikskyrkliga Hamburg-Bremenmissionen. Det andra är det centralkyrkliga Europa som inspireras av den gregorianska reformrörelsen och som bestämmer svensk kyrkohistoria från GregoriusVII:s brev till kung Inge den äldre 1080 till Innocentius III:s kritiska mellanhavanden med Erik Knutsson under tidigt 1200-tal. Carl Fredrik Hallencreutz är professor i missionsvetenskap vid Uppsala universitet. Han har tidigare bl a bidragit till utgivningen av Boken om Ansgar (1986) och Adam av Bremens Historien om Hamburgstiftet och dess biskopar (1984).