Hjalmar Lundbohm (1855-1926) anses av många vara en av de mest betydande industriledarna vid förra sekelskiftet. Han verkade i en tid då industrialiseringen, nått till de nordligaste delarna av Sverige. Biografin beskriver Lundbohms resa från barndomen, tidiga skolåldern och in i arbetslivet, för att slutligen etablera sig i det nordliga rummet. Som företagsledare var han föregångare, då han tidigt förde in konst, kultur och folkbildning i samhällsbygget Kiruna.

Innehåll Inledning 11 Prolog 15 Kapitel 1 Ett barn av sin tid 17 Familjen, barn- och ungdomsåren 1855-1876 Familjen 17. Den nya tiden 19. Industrialiseringens effekter 20. Studietiden 22. Vidare till Chalmers 23. Kontakter för framtiden 25. Kapitel 2 ”Vackert, gudomligt vackert är här” 31 Om Lundbohms inträde i arbetslivet och det första mötet med Lappland, åren 1877-1897 Norrland första gången 32. Stockholmsetablering 37. Aktivt nätverksbyggande 38. Tidiga publikationer 40. Teknikutveckling som möjliggör 43. Med apatitkommissionen till Lappland – läranderesor 45. Bolagsbildningar 46. Åter till Malmfälten 47. Den första bebyggelsen vid Luossajärvi 49. Till Nordamerika 52. Mötet med Edison och Sahlin 55. Fackföreningar och arbetsgivare 56. World´s Columbian Exposition 58. Åter till Lappland 63. Konstsamlaren Lundbohm 67. Föreningsliv 70. Framtidslandet - det nordliga rummet 73. Norrlandsfrågan 74. Uppfostrade bärare 75. Biträdande chef - åter till det nordliga rummet 77. Storfinansens vandring 80. Avgörande undersökningar 85. Tuolluvaaramalmen 87. Stockholmsutställningen 1897 88. Utveckling av nätverk och konstsamling 91. Kapitel 3 ”Disponenten ville att barnet skulle heta Kiruna” 93 Gruvan och samhället börjar ta form, åren 1898-1902 Ledarskapets olika faser 95. LKAB som ny arbetsgivare 95. Att leda en etablering 98. Järnvägsbygget startar 100. Förberedelser till samhällsbygget 104. Internationella perspektiv 107. Samhällets placering 109. Provanställning vid LKAB och rekrytering av medarbetare 110. Första familjen i Luossajärvi 112. Fjärrstyrd ledningsgrupp och bristfällig infrastruktur 114. En plan för samhället tar form 118. Konstnärerna i samhällsbygget 121. Provisorisk järnväg når fram 123. Den första tidens provisorium 126. Ett första handelscentrum 133. Teknikutveckling och energibehov 138. Infrastrukturbygget startar 140. Ångkök 143. Namnet Kiruna beslutas 144. Kirunas förstfödda 144. Ledningsfrågan för LKAB 146. Tjänstebostaden 152. Riksdagsmännens besök i Kiruna 155. Från regleringsplan till stadsplan 161. Logibrist och representationsmiljö 163. Storstadsparnassens ankomst 166. Frågan om samhällets organisationsform 169. Bolagets egen byggnadsplan 171. Tuolluvaara i skuggan av Kiruna 173. Skolfrågan i det framväxande samhället 177. Kapitel 4 ”... jag har förbundit mig att stanna här – fem år står det i papperen” 185 Gruvverksamheten och samhället etableras, åren 1903-1907 Byte av huvudarbetsgivare 185. Ägarskifte i statens intresse 187. Riksgränsbanan klar 189. En udda fågel på resa 195. Arbetskonflikter och förhandlingar 198. Vetenskap och turism 201. Folkbildning för det nya samhället 204. Fostran till blivande medborgare 207. Högre folkskolan 209. Lundbohm och unionsfrågan 210. Konsten för folket – i samhället 213. Det nordliga rummets lockelse 217. Konstnärskolonin i Abisko 218. Prins Eugen besöker Lundbohm 222. Teknisk lösning på transportproblem 225. Arkitekturens avtryck 228. Klockstapeln 229. Hedersdoktor vid Uppsala universitet 232. Fågeln som återvände 233. Lundbohm möter Emilie 235. Den arkeologiska mecenaten 238. Ändrade förhållanden 241. Kapitel 5 ”Man skäms för att tillhöra kulturbärarne när man bevittnar detta elände” 243 Om Lundbohm som aktör i det konsoliderade samhället, åren 1908-1921 Valet mellan köping och municipal 243. Segregationspolitiken, samerna och Lundbohm 248. Ny skolform i bolagets regi 252. Ett vacklande ledarskap 254. Muittalus samid birra blir till 257. Ett rum för jakthistorier och öfvriga berättelser 259. Skövling på samernas heliga platser 265. Storkonflikten 267. Utvandring 269. 11:e Internationella geologikongressen 272. En hektisk tid 275. Stöd till Lapplandsforskningen 276. Lapparne och deras land 278. En byggnad för konst och kultur 281. Musiken en del av folkbildningen 284. Kiruna kyrka 286. Semesterfrågan – förhandlaren 291. Tuolluvaara får egen skola 293. Samhället firar Lundbohm 294. Föreningar och ordnar 298. Rasbiologin - en strömning i tiden 301. Lapp skall vara lapp 305. Vänner med skilda åsikter 309. Klassamhället Kiruna 310. I rollen som envoyé 314. Avgång 316. Kapitel 6 Det skymmer, åren 1922-1926 321 Avresan 1920 321. En ekonomi i förfall 328. Sjukdom 330. Kapitel 7 Perspektiv på disponenten 339 Lundbohm ledaren 341. Samhällsbyggaren Lundbohm 344. Kulturmecenaten 346. Epilog 350 Bilagor Personregister 352 Släktutredning proband Hjalmar Lundbohm 362 Arkiv 369 Litteratur 373 Foto 386

"Vinst, välstånd och ödeläggelse har sprängts fram sedan sekelskiftet 1900. Berg har försvunnit, en stad föds och flyttar, urfolk och vildmark trängs bort, undra på att mytologierna frodas. Dock inte i Perssons historik, den lyckas förena glödande intresse med sval distans och skärpa i överblick, analys och formuleringar. Är kort sagt storartad." "Curt Persson ger Norrbotten chansen till historisk självinsikt, Lundbohms maliciösa småleende dröjer kvar men hans massiva gestalt får mänskliga istället för nationella proportioner. Av tiden, de djupa insikterna och de lika djupa misstagen." Jan-Olov Nyström Norrbottens Kuriren