I hundra år har Samfundet De Nio verkat utifrån Lotten von Kraemers kontroversiella testamente. Det har gjort samfundet till en viktig del av svenskt kulturliv, dels genom utdelandet av många stipendier, dels genom att publicera en årlig kalender med svensk essäistik i fokus. Samfundet var också redan från starten något så nyskapande som könskvoterad. Varannan ledamot skulle vara man, varannan kvinna, och för ordföranden gällde samma sak.Nu har Inge Jonsson, långvarig ledamot av samfundet, skrivit en ingående och fascinerande historik om samfundets första hundra år. Det är häpnadsväckande många intressanta svenska författarskap som passerat dörren till Villagatan där samfundet sammanträder. Lika fascinerande är det att resa i tiden och inse hur modernt året 1913 var - och hur långt vi ändå kommit hundra år senare. Det är en resa genom modernismen fram till våra dagar.