Europa i musiken är ett försök att inringa den europeiska musikens identitet ur både ett inomeuropeiskt och ett utomeuropeiskt perspektiv. Som grundläggande identitetsskapande element framträder under 1100- och 1200-talen notskrift och organiserad flerstämmighet, vilkas utveckling ömsesidigt betingar och påverkar varandra. Andra viktiga egenskaper är erövringen av det musikaliska rummet, rationaliseringen av uttrycksmedlen, den ökande genrerikedomen och etableringen av verkbegreppet samt symbiosen folkmusik konstmusik. Den europeisk-västerländska musikens särart i förhållande till andra musikkulturer kan delvis förklaras av Europas relativa isolering fram till 1500-talet. Den europeiska musikens utbredning över jorden hänger bland annat samman med att den tydliggör grundläggande musikaliska strukturer som är gemensamma för alla musikkulturer. I ett universalhistoriskt perspektiv är likheterna mellan musikkulturerna större än skillnaderna. Gunnar Bucht (f.1927) är verksam som komponist med 11 symfonier, lika många större orkesterverk med andra titlar, operan Tronkrävarna (efter Ibsen), kammarmusik m.m. i verkförteckningen. Han har innehaft centrala poster inom svenskt och internationellt musikliv och varit protessor i komposition vid Musikhögskolan i Stockholm. Vitterhetsakademiens skriftserie om Europa vill bidra med kunskap om bakgrunden till de integreringssträvanden och de nya konflikthot som präglar den senaste politiska utvecklingen i Europa.