I Elagabalus juveler rumlar och rullar en egenkär, extravagant, dekadent man mot undergången, ständigt sockerstinn och drogpåverkad, sentimentalt erinrande sig den döda hustrun Carin. I romanen, som bygger på den knubbige, rosenkindade Hermann Görings liv och reella historiska skeenden, sammanblandas verklighet och hallucination. Göring, som gärna höjde sin marskalkstav mot en gråtande himmel och vrålade ut sitt hat mot mänskligheten, var en mångtydig figur. Han var tillika en god representant för den kombination av girighet, självförhävelse och självupptagen dumdristighet som bland mycket annat karaktäriserade nazismen. Elagabalus juveler handlar om en man och en tid som förblindats av girighet, som ser syner istället för att se sina egna handlingar.