Pauline är känd för sitt mod och sitt favorituttryck ”gör-det-bara”, ändå sitter hon fast. Något håller henne och den stora drömmen, författardrömmen, tillbaka. Om hon bara visste vad… När hon för första gången hör Jacobs röst ifrån scenen den där lördagen i april, träffar den henne som ett slag i magen. Genom cellmembranen vibrerar hans röst fram en längtan och aktiverar djupa minnen hon inte visste att hon hade. Minnena kastar henne bakåt, hans röst drar henne framåt, drömmar väcks till liv. Kraften är obeveklig. Hon följer rösten, sin dröm och sin innersta längtan, och hon följer i spåren av en för henne ännu okänd historia. Resan för henne från hemmet i Malmö till Danmarks nordligaste spets. Till Skagens oändliga stränder och hav som möts, till platsen där både människor och föremål visar sig vara sammanflätade över tidsåldrarna.