Det europeiska samarbetet är av straffrättsligt intresse inte bara såtillvida att den nationella straffrätten påverkas genom instrument som direktiv och konventioner eller genom att EG-rätten används som grund för invändningar i nationella brottmål, utan också genom att det på EG-nivå har vuxit fram en ny övernationell sanktionsrätt. Denna sanktionsrätt som befinner sig någonstans i gränslandet mellan straffrätt och förvaltningsrätt är föremålet för denna undersökning. Exempel på dylika sanktioner, som i första rummet riktar sig mot företag och företagare, är de böter som används inom EG:s konkurrensrätt. Bokens huvuddel ägnas åt att analysera dessa sanktioner i ett straffrättsligt perspektiv. Bl.a. diskuteras om det finns utrymme för att åberopa straffrättsliga grundsatser som nöd och nödvärn när det gäller konkurrensrättsliga överträdelser. Vidare utreds den närmare innebörden av att bötespåförande fordrar att överträdelsen skett uppsåtligen eller av oaktsamhet samt vilken betydelse olika former av villfarelser har i detta hänseende. Slutligen förs en ingående diskussion om vilken karaktär man bör tillskriva dessa administrativa sanktioner. Är det inte egentligen fråga om regelrätta straff? Hur går det i så fall ihop med den allmänna uppfattningen att EG saknar straffrättslig kompetens? I ett särskilt kapitel redogörs också, på ett strukturellt plan, för förhållandet mellan EG-rätten, straffrätten och sanktionsrätten.