Under 1700- och 1800-talet omvandlades det svenska jordbruket som en del av en euro¬peisk utveckling som uppvisar övergripande likheter. De genomgripande förändringarna och deras betydelse för den långsiktiga samhällsutvecklingen motiverar att man talar om en agrar revolution. Trots övergripande likheter rymde emellertid den agrara revolutionen såväl regio-nala som lokala variationer och tidsförskjutningar. Och när den slutligen nådde Sverige omfattade den inte bara de bördiga lerslätternas spannmålsbygder utan även de steniga och oländiga skogsbygderna samt alla tänkbara typer av blandbygder däremellan. En huvudsaklig utgångspunkt för avhandlingens undersökningar är att de naturliga förutsättningarna i grunden präglade jordbruket och därmed även jordbruksomvandlingens karaktär och förlopp. Genom en systematisk undersökning av jordbrukets produktion, markanvändning och långsiktiga ut-veckling mot bakgrund av de naturliga förutsättningarna, bidrar avhandlingen med ny kun-skap och sätter därmed en av de viktigaste episoderna i den långsiktiga samhällsutvecklingen i ny belysning.