Till frihetstidens främsta byggnadsåtaganden förutom slottet i Stockholm hörde Sveaborg. På de nakna Vargaskären vid inloppet till Helsingfors bröt, sprängde och fogade Sverige sten vid sten till en väldig fästning som skulle trygga gränsen mot öster. Den som 1748 utsetts att leda arbetet var en 38-årig major vid artilleriet, Augustin Ehrensvärd. I det lilla miniatyrsamhälle som växte fram i mynningen till FInska viken framträdde Augustin som det svenska 1700-talets brinnande upplysningsman. Han var en sann patriot och sträng hushållare med ett djupt socialt patos och en varm, human människosyn. Han hyste en bergfast tro på tekniskt framåtskridande och odlade konstnärliga intressen. Om mannen, tiden och verket har Hans Eklund med närmast encyklopedisk kunskap skrivit föreliggande årsbok från Statens Konstmuseer.