Slutsatser som presenteras:

• System för bidrag och stöd måste vara robusta under normala förhållanden.

• Myndigheter som anförtros akuta insatser i krissituationer måste ha en förmåga och en beredskap för att kunna hantera dem.

• Risker för kriminella angrepp mot nya stödåtgärder måste synliggöras i konsekvensanalyser i samband med att stödåtgärder arbetas fram.

• Framtagandet och genomförandet av stödåtgärder i samband med krissituationer ställer särskilda krav på Regeringskansliets styrning av myndigheterna.

• I krissituationer behöver Regeringskansliets arbete vara samordnat över departementsgränserna och utgå från de problem som behöver lösas. Framtagandet av nya stödåtgärder behöver bygga på ett intensivt samarbete och ett flertal analyser av vilka konsekvenser stödåtgärderna får.

• Alla stödåtgärder som redan har införts måste följas upp och utvärderas för att skaffa kunskap och erfarenhet för framtiden. Nya stödåtgärder behöver följas upp och utvärderas från det att de införs och därefter löpande.

Myndigheterna måste ges reella möjligheter att före utbetalning utföra effektiva kontroller av den som ansöker om stöd.

• Det behövs ett nära samarbete mellan utbetalande och brottsbekämpande myndigheter redan vid framtagandet av nya ansökningsprocesser för att motverka brottsliga angrepp.

• Möjligheterna att lagföra företag och de som står bakom företagen som begår brott mot stöd och andra ersättningar behöver ses över och stärkas.

• Arbetet i Regeringskansliet med åtgärder mot fusk med välfärdssystemen måste samordnas mellan departementen.