År 1766 antogs den första svenska tryckfrihetsförordningen, ett epokgörande dokument: den slog för första gången fast offentlighetsprincipen, som än idag inte är fullt realiserad inom Europeiska unionen. År 1772, den 19 augusti, genomförde Gustaf III sin statsvälvning, som kullkastade riksdagens makt och återställde en stark monarki. Perioden däremellan, frihetstidens sista år, är en tid av intensiv politisk aktivitet i det svenska riket. Man diskuterar i riksdagen, på kaffehus och krogar. Landets ekonomi befinner sig i kris, och en vild maktkamp pågår, mellan hattar och mössor, adel och ofrälse, rojalister och anhängare av riksdagsmakt. Tryckfrihetsförordningen skapar nya möjligheter för debatten: aldrig förr har tryckta medier haft en sådan betydelse i det politiska livet i Sverige. Nya, välutbildade eliter går till storms mot adelns privilegier, tjugo år före Franska revolutionen. Om frihetstidens politiska kultur under tryckfrihetsåren skriver 18 forskare från Sverige, Finland och USA. Redaktörer: Marie-Christine Skuncke & Henrika Tandefelt Utges i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.