När speltidningen Fenix recenserade Revolverns Lag (i Fenix nr 1, 2017) fick äventyret 16 av 20 möjliga, vilket även innebar utmärkelsen "Fenix rekommenderar". Johan Broman skrev så här om äventyret: Under slutet av 1990-talet så dominerades Sveriges konventscen av friform och intro-spektiva scenarion som gick ut på att tänja rollspelandets gränser. Åtminstone tyckte jag och mina vänner som delade mitt rollspelsintresse att så var fallet. Vi ville inte spela ångestfylld diskbänksrealism eller trippig teater, vi letade efter cinematiskt äventyr med snudd på barocka rollpersoner. I en värld som kändes dominerad av Frank Miller och David Lynch ville vi hellre vara skapade av Steven Spielberg eller John Woo. Det var då vi första gången spelade ett konventsäventyr till Western och vi föll som furor. Den absoluta favoriten var Rävspels egna Dollartrilogi (författad av Anders och Tove Gillbring, med bilder av Tomas Arfert. Redaktionens anmärkning) där alla spelade hårdkokta prisjägare och revolvermän som tvingades samarbeta för att kunna kamma hem den stora belöningen. När jag nu ganska många år senare läser och spelleder Revolverns Lag är det precis denna stämning som igen uppenbarar sig. Rollpersonerna spelar en av fem revolvermän. De har blivit anlitade för att skydda en transport med pengar som ska ta sig till Custer City i Dakotaterritoriet. Territoriet är fortfarande en vild och laglös plats där Custer City är den naturliga utgångsplatsen för alla de expeditioner och prospektörer som ska ge sig djupare in i Black Hills i jakt på det guld som General Custer hittade för två år sen. Uppdragsgivaren är en advokat vid namn Horace Brady, en typisk stadsbo som inte förstår att betalningen han erbjuder är långt mycket mer än vad som är rimligt för ett så enkelt arbete. Kanske finns det något som han inte berättar, men med ett löfte om tusen dollar efter avklarat arbete finns det ingen anledning att rota för mycket i uppdragsgivarens motiv. Galleriet av rollpersoner är som hämtat ur någon av Tarantions filmer, en före detta gängboss från Chicago, en gammal unionskapten som sadlat om till att bli revolverman, en mexikansk prisjägare, en slav som flydde från ett fruktansvärt liv på en plantage i södern samt en kallhamrad och pricksäker sydstatsveteran. Alla har som oftast i Westerns äventyr bakgrunder som kan ha korsat varandras, vare sig de är medvetna om det eller ej. Grafiskt så håller Revolverns Lag samma höga standard som vi har kommit att förvänta av Westerns äventyr. De snygga kartorna täcker regionen, Custer City och två platser till som har avgörande betydelse för äventyret. Lukas Thelins illustrationer är också av högsta klass. Det är en fröjd att sitta och titta på de olika personkorten och gör det enkelt för alla att få koll på hur de olika roll- och spelledarpersonerna ser ut. Förutom avsaknaden av en kvinnlig rollperson så har Åskfågeln som vanligt bra representation bland sina rollpersoner, och utan att gå in på detaljer så kan bristen på kvinnor förklaras utifrån äventyrets uppdragsgivare. Till skillnad från många av de tidigare äventyren lämpar sig Revolverns Lag inte så bra för en pågående kampanj. Spelledaren skulle så klart kunna snickra in äventyret men jag tror mycket skulle gå förlorat om man inte spelar med de färdiga rollpersonerna. Revolverns Lag ett roligt äventyr som verkligen tar mig tillbaka till den känslan vi hade när vi spelade Dollartrilogin. Alla är farliga och hårdkokta typer som inte tar skit från något håll och som kan backa upp allt de säger med skjutjärnet som hänger på höften. Sergio Leone, Michel & Girauds Blueberry, och som jag tidigare har nämnt Tarantino är helt klart de ingredienser som har använts för att koka denna chili. För dig som inte kan få nog av Revolverns Lag så rekomenderar jag att du går in på Rollspel.com och tar en titt på några av Tove och Anders tidigare konventsäventyr, till exempel just Dollartrilogin. Där hittar du en massa äventyr att välja bland och jag vet att du inte kommer bli missnöjd.